Sådana här dagar...

Ganska så skönt i skogen, lite lätt regn, inga svampplockare, inga andra hundar och inga människor heller för den delen. Ganska nice.;-)

Men alltså!

Åter hemma i soffan kan man sitta på hela rumpan och tigga av det som matte stoppar i munnen.

Nu...

Styr vi kosan hemåt igen.

Span.

Vi har stenkoll på läget.

No intrång.

Väktaren har koll.

Va'nu'då??

Lägret är övergivet. Tomt och tyst. Inte en endaste liten indian och bara vi i busken.

Jo...

Vi stötte på pizzamannen. Men inte fick vi något att äta där, så vi gick hem. Vilken skön dag vi har haft. Vovvarna och jag.

När vi var färdiga på tomten...

Då gick vi ut på patrullrunda och käkade av de sista blåbären och rödbären. Och vad stötte vi på då?

Städdag.

Idag har vi för sista gången i år, hoppas jag, klippt gräsmattan och höststädat på tomten. Nu kan det vara bra för i år.

Nu är de bara tre.

Det är så konstigt. Det tar tid att vänja sig vid detta att det saknas en. Det är så tungt.